fredag 1 juni 2012

Sommarlov å cykelträning

Min vecka med barnen
och det känns som den rusar och segar på samma gång
för min kropp mår inte hundra
inte där inuti där hjärtat å magen har sitt tillhåll
Och det är inte alltid min hjärna orkar vara mor
kropp orkar vara stark

skolresor ggr flera
matsäckar i lika många antal
utflykter hit å dit
fröknar ska ha blommor pengar ska skramlas...
jobbat extra känns i kropp
och pillerburk får stå vid sängbord igen...
samtal dit till tanten med svar på alla frågor...
för vad har jag rätt till?
För många slantar i min lön finns inte
och fyra barn med hunger måste mättas å kläs
och det kändes neka min snutta skolavslutningskläder
det känns när hon suckar över trasiga skor
men någonstans i sin trots förstår hon...

lösningar på allt finns
ska bara hitta min lösning...
och lika läskigt det kan vara
lika mkt längtar jag
att börja på riktigt
och de läskiga dagarna då slår hjärtat knappt alls
och lungorna andas knappt

längtansdagarna ja
då slår hjärtat så levande
och musiken höjs å jag dansar inte någon svart balett utan någon frihetsdans med lätta steg...
och just då
just där
har jag beväpnat mig med vingar
jag är stark
för sekunder minuter timmar senare
falla igen
liksom glömma bort vingarna å viljan jag beväpnat mig med
jag åker bergådalbana i känslor så det står härliga till
men senet ser jag vid horisonten
lägenheter letas
och även om jag hann förälska mig i kökskåp även om jag lova mig inte göra det förns nyckel fanns i min hårt slutna hand...
det kändes
det kändes när nyckel hamna hos någon annan...
och jag kraschlanda
dock sådär välbehållen
som förnuftet var min fallskärm
förståndet övervann kärlek till lgh

lite som när man envist lärde sig cykla känns det som
man föll
skrapa knän
borsta bort gruset
torka tåren
koppla bort den svidande känslan
besvikelsen att inte klara
bet ihop å satte upp igen
ja...
lite så
lite där jag är
sittandes i gruset med bara knän
samlar ihop mig om å om igen
för sätta mig upp på sadeln låta era händer hålla starten stadig
trampa några ostadiga tramptag
med insikten
kurvan den snäva där borta
uppförsbacken längre fram
kanske inte riktigt kommer fixas
men du är ju mitt plåster
för ditt leende gör mig hel
om huden skrubbas för hårt i fallet
du är ju lillblås mellanblås å storblås
precis som när jag var barn
dina ord liksom blåser bort det onda

och bara så ni vet
det viktigaste av allt
min skrutt sjunger sig hes
samma rader om å om igen
jag har sommarlov
sommarlov
sommarlov har jaaaag

och om två veckor lär jag få skaffa hörselkåpor
då tre till kan ta ton i melodin...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar