Jag törstar
snart formligen skriker min hud efter din...
Nej inte snart den gör det redan
så hudtörstig är jag...
Tror jag skulle likna den hungrande människan som fick ett stort mål mat framför sig om jag just nu rörde din hud...
Det kliar i mig
det fattas något
Lika mycket som kroppen behöver sömn mat vatten för funka
Behövs din hud för jag ska samla ihop mig
orka vara...
Som om du kan läka hela med att bara omsluta dig med din värme...
Vi har magsjukan
Jag är frisk nu
barnen med
men han som stillar min närhet
Han ligger där i rummet bredvid
fortfarande en smittorisk
Och jag...
Jag ligger här
Inte alls ensam
en varm liten bebishand ligger på mitt bröst och är sådär sovande avslappnad att tyngden nästan kan göra avtryck på huden av den där värmande kärleken man har för sina barn
Men ändå
kalla mig fånig
men innan du gör det
så utan beröring så kan man faktiskt dö och tyna bort iaf om man är ett litet barn...
Vi vuxna vi är lite tåligare än så men utan beröring går delar av sitt jag in i dvala...
Så här är jag i min pyttelilla men ack så stora dvala för mig
för allt är relativt
och fortsätter törsta
efter han vars hud fortfarande har skrikande gula skyltar på sig med orden smittorisk
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar