bra känslor i plastförpackning

För jag ler
jo, jag gör det riktigt ofta
att ibland nästan känner jag mig fånig
en gnutta löjlig där jag mjukler
bara mjukler mot allt
fånlycklig
kan större delen av sitt jag vara det?

Allt ordnar sig
bara man ser till att det gör det
e det inte så den där gurun i landet långt borta brukar säga...
tror det
citaten från honom brukar lyda något sådant iaf...
och molnen som finns inom mig
gör mindre ont
som om deras närvaro inte påverkar mig lika mycket...
Detta e veckan med barn
en kort vecka blir det
känns det alltid som iaf
de ggr jag jobbar helg och de är hos mig
men med lite trix lite fix
så kan jag få några timmar mer med dem iaf
och det känns skönt att de hittat honom mitt hjärta håller av
sådär att de inte alls tycker det fins någon knepighet att de är hos honom
storatjejen  hade faktiskt ett önskemål att ha honom ibland som barnvakt
de helger jag större delen av vakna tiden ägnar på jobb
bara landar hemma för koppla av och sova...

Han fråga min yngsta son förra veckan då barnen var min vardag
där mitt i vardagsstöket
har jag en plastpappa och plastmamma nu?
och jag log
svarade att det är bara han som kan svara på det
för det är något som känns
bara känns sådär så man vet att det är så
inget man kan tvinga på någon
och han log
då har jag en plastpappa
och jag log och funderade tyst på ordet
plastpappa
av alla ord som finns att välja på.... så väljer han plastpappa.... ordet jag aldrig gillat...
fast vad gör det
han är trygg med han mitt hjärta slår för
huvudsaken...
hur man kallar känslan är sak samma... känslan är densamma

och de där orden som pappas ex sa en gång
då dotter funderade högt och fick inte ihop att hon kunde vara som en mormor för hon var så ung...
och vi prata om extra vuxna, bonus extra plast och allt vad det hette
stämmer nog ju även här
det där med vara den där extra vuxna i ett barns liv
är ingen självklarhet man som vuxen kan ta förgiven när man ramlar in i ett barns liv
något bara tilltro kan skapa
som Min Mamma Irene
dagmamman som fanns några år i min uppväxt
av alla dagmammor/barnflickor mina barnaår ramla på var det bara en
som vart som en extra vuxen
Min Mamma Irene
och sist när jag såg henne
och mina barn stod runt mina ben
eller numera mer runt mitt jag
för de växer fort
så skratta hon högt när jag presentera henne som Mamma Irene

för än
ännu trots mina år
trots vi aldrig mera hörs
är det
där i hjärtat hon alltid förblir den där
som jag kände mig trygg med som barn
en extra vuxen som just fick namnet Mamma Irene
plast... bonus.... extra....
kärt barn eller viktig känsla har många namn....

Älskar er

det finns saker som slår mig oftare och oftare
kanske är det åldern
kanske att mitt liv tog en vändning
och ni fanns där
så självklart
så starkt
att mitt hjärta fylldes med tacksamhet
men det slår mig oftare och oftare
det där vackra med att vara vi tre
för vi är systrar
i antal tre
och bredvid er
hur olika vi än är
så är jag hel
för era fotspår finns där
djupt inom mig

Att bygga bo i ett bo

För soffan börjar bli välbekant
strukturen som en gång kändes så ovan
är bara skön nu
golven börjar kännas som om de är en bit av mig
och jag kan detaljerna i plankorna
vet de där punkterna där golvet knarrar
ja, sådär att jag går dit medvetet
för göra känslan av "hemma" konkret
trappans ledstång
börjar sakta ta upp en plats i hjärtat
och jag vet
ler åt mig i denna stilla tysta idioti
som sker i hemlighet
jag bor in mig
smyger in i ett tomt rum
tänder lampan
letar efter något
en vinkel
ett hörn
bygger in mig
bor in mig
i hemlighet
för det är läskigt att ta plats i någons redan uppbyggda hem
där minnen finns i väggar
saker som alltid funnits för barn som växt upp där
så jag smyger i hemlighet runt där
om och om igen
och bitvis
bitvis
blir vrån
vinklar
en del av mitt jag
men stressa inte
låt mig leka denna idiotiska lek i hemlighet där i ditt hem
i tysthet leker jag den bäst
för det är inte lätt att klampa in...
inte lätt alls att göra ditt till vårt
låt mig fortfarande snubbla över trösklar jag ännu inte riktigt lärt känna...
så blir ditt sakta vårt

Och Gott nytt år på er med!!!

Det slog mig där i köket
sådär kraftigt att jag knappt kunde förstå
hur känslor av insikt bara kunde slå till sådär blixtsnabbt
som allt runt omkring gick i slow motion
barnens rörelser där runt mig hördes lika mycket som det tystnade i någon dovhet
och tårar brände till för en kort sekund
för insikten vara nog riktigt fin
riktigt skön var den
lite som den där känslan när man ramlar hem dödstrött
lutar sig tillbax
och lättad
av känslan av insikten
jag orkade
jag fixa allt

hemma är jag....

Ja, det slog mig där i köket hos någon som fångat mitt hjärta
där i en blandning av mina och hans barn
där bland nyårsrester på diskbänk

och vissa nyår är nog
mer nya år
och detta nyår var ju kanske ett sånt för mig
för det där goda året folk i vanligt folkvett önskar mig
liksom bara haspar ur sig sådär man gör denna tid på året
har liksom aldrig känts mer sanna
jo
Jag vet
det där goda året ni alla önskar er
det finns
har börjat
för mig.....
och vet ni
önskar er oxå
det där fina goda nya året
men mest av allt
vänder jag mig mot dig Ann
tittar dig djupt in ögonen
och liksom lovar
ditt nya år
kommer oxå
för det har jag känn

för hon poeten
har så rätt i orden
för varför skulle våren tveka
om det inte gjorde ont för knoppar att slå ut
för det gör ont
när man växer och blir någon man inte trodde fanns där inne inom sitt jag