Flyttat har jag

och du hittar mig här

nouw.com/enkaosmamma


:)

Kod för att importera min blogg till Nouw: 4145069299

Dagen då våren kom sådär på riktigt riktigt

och plötsligt kom våren
inte bara sådär att man stannar uppå känner
åhh jag tror våren minsann e på väg…
nej, idag kom den på riktigt
och jag myste en massa med den vetskapen
mat på altan
lek i gräset
solen som värmer
och små kryp här å där
japp… idag kom våren minsann som en perfekt avslutning av en helg som varit fylld med kalas å fylla år tema

och för sen pimpa upp kvällskvisten lite ytterligare
som om kindernas lätta solkänsla inte räcker
vann en liten tävling på instagram
kolla in henne @hejhejvardag om du inte gjort det
klokren nästan jämt!

Och jag önskar dig allt det där som du vill åt

Och så var det dags igen
med en märkvärdig dag
för någon väldigt viktig fyller år just idag
Och som alltid vill man ge det där de önskar sig mest…
men allt går ju inte köpa för pengar
så den där egna lägenheten hon så gärna vill ha
utbildningen hon hoppas komma in på nu i höst
sommarjobbet som fortfarande inte finns
just såna saker är ju det hon vill mest av allt
men inget sånt går å fixa med sitt visa kort…

så det bidde det där nästbästa
det som finns där på köpeönskelistan
cykel
kokbok
presentkort

och just ja…
den där lilla chokladkakan som köptes av pengar ur en 7årings sparbössa
den som var så viktig att köpa
för ibland vill man ge
fast man pengar har
så hon fråga om hon kunde städa något
och få en liten slant till present till hon som fyller år

och ikväll blir det kalas för två
släkten ramlar in
och mat ska fixas
altanen ska städas av så vi kan sitta där
fler paket kommer öppnas
paket utan lägenhet jobb och utbildning
men kanske något annat nyttigt fint å roligt

ja…
hon må vara någon annans dotter
jag har bara fått äran att vara bredvid
men lika mycket
som texten thåström sjunger med sin allra egna röst
den jag gett till mina barn
för jag kan inte med egna ord förklara hur kärleken till mina barn fungerar
för jag vill ju
ge dem
allt det där
som de vill åt…

så Isabel
och resten av hela barnaskaran som finns i min vardag

Du jag vet en hemlighet

Det finns en stjärna man får ta ner

Det finns en stjärna som är din

Och vill du veta en sak till

När skeppen lägger ut från land

Och du ska långt långt bort nånstans

Ta den alltid med i din hand

Ta den alltid med överallt

Jag önskar dig allt vackert för du är

Det bästa som jag vet

Vad jag önskar att du får

Allt det där som du vill åt

Jag önskar seglen tar dig med

Till en oupptäckt planet

Ingenting av det här

Ingenting av det där

Jag önskar dig allt vackert för du är

Det bästa som jag vet

Det bästa som jag vet

Det bästa som jag vet 

Det bästa som jag vet 

Följ med fjärilar och fåglar som du ser

Kasta allting som du inte vill ha med

När vägen går isär och floden blir ett hav

Låt din stjärna visa vilken väg du ska

Det bästa som jag vet

Det bästa som jag vet

Det bästa som jag vet 

Det bästa som jag vet

Hurra Hurra Hurra!!!

Idag är en märklig dag
för det e just hennes födelsedag 

hela 7år blir hon…
7år…

och ändå så nyss hon var sådär liten som hennes bror
tandlös å dann…
ja, lätt tandlös är hon väl nu med
men hon dreglar inte iallafall…

Det vart rosa paket
rosa munk
men juicen var svår att få rosa
så den serverades gul
men annars förutom ballonger och juice gick det mesta i rosa nyanser
och till allt det där en falsk härlig morgonstämma från den sömndruckna familjen…
så idag var det en stolt tjej som blev hämtad av skolskjutsen
rosa klocka på handleden
egen nyckel i väskan
och en efterlängtad polarn å pyret tröja på sig
självklart i kulören rosa

Japp här sitter jag å smuttar på både det ena å det andra

Helgen som gick i lika mycket turbofart som i lugn

en blandning av allt

måsten, nytta nöje

Ibland när längtan stillas så blir det ett lyckorus i hela kroppen 

som om man inte kan se sig mätt

inte känna sig mätt

för lyckoruset är för stort för kunna stillas…

kanske det som är den enda fördelen med att vara ifrån varandra

jag ser honom helt och hållet fullt ut

allt det där som jag en gång började älska

står där på nytt framför mig

dunklas inte i vardagens alla saker

trötthet städ tvätt matlagning jobb barnen 

nej just då kan inget mörka den där enorma lyckan och tacksamheten som faktiskt finns

säger inte jag är tacksam att vara älskad

tacksam för att någon älskar så som alla borde få bli älskade…

en aha upplevelse som faktiskt gillas riktigt mycket…

jag tror jag har på känn

den där jag lever med vill jag faktiskt bli gammal med

för han är ju delar jag önskar jag var

han är sånt jag inte är

och får mig vilja mer än det jag har

och som en sån som jag

som nöjer mig väldigt lätt

är det en egenskap som får mig växa å gro som människa minsann 

och det är nog en riktigt fin sak…

ja helgen som gick har lämnat ett leende på läpparna

eller kanske mer inombords

och det är där jag nu är

”smuttar” på karamellen som min morfar alltid bruka säga

när vi barn krossa godisarna så snabbt som möjligt för sen stoppa in en ny…

smutta smutta…

då håller de längre

så här går jag nu

och smuttar på helgen å allt vad den innehöll

så känslan ska hålla sig kvar länge länge länge…

en liten fin chokladgåva från USA

Fika på rosängens orangeri

 

Och underbara Thåström med kass bildkvalite... men det gör honom inte mindre underbar...

smutt smutt smutt

pip pip... eller kanske pling pling... låter gör det iaf

nej ikväll behövde jag inte leta efter färg

ibland slutar dagen med en varm bomullskänsla i magen
inte alls som man trodde när den började och jag trodde kvällen skulle innebära en tomhets känsla
där jag snurra runt och sakna efter någon som är på andra sidan atlanten…

dagen snurra på som vanliga dagar
tanken fanns hos vännen som ramlat på ett svårt vägskäl
självklart vet hon vilken väg hon ska ta
men ibland känns det självklara även konstigt för de flesta av oss har ett samvete och bli sams med det är inte alltid en enkel sak…
för se till sitt bästa är inte alltid självklart enkelt…
så pep hon där i mobilen framåt kvällen
typ då jag börjat leta efter ficklampa och fylla mig med insikten
huset kommer kännas tomt ikväll…

just då pep det och jag log
kanske inte av orden å funderingar som skrevs
mer över att hon finns där
ett pip bort
och liksom vet… att jag finns där för henne så fort hon piper…

och pipen blev många pip för sen bara sådär
jag hämtar dig där ute i skogen
vi fikar
å jag kör hem dig igen
för ibland
och detta är en ren sanning
Behöver mammor komma hemifrån!!!

och nu sitter jag här
med bomull i magen
ler i det tomma huset
mjukler åt vänskap
och även om hennes son hann bli orolig
vart tog mamma vägen liksom
men nästa gång ska jag se till att hon laddar mobilen
och kanske…
kanske…
vi kan kolla klockan lite bättre
fast
idag behövde vi båda lite bomull i själ å mage
och det fick jag iaf

och jag har på känn
hon har det med
för en repris vill hon ha
iaf så det stod i min mobil när det så nyss pep till

underbar är den ibland
den där tekniken
piper å har sig i tid å otid
men ibland piper den för någon behöver få vara nära en kär vän…

Psykiska balansövningar

Han växer min prins
sådär så det knakar, ja ni vet när något nytt nästan händer dagligen
han är liksom på väg att bli ett barn

ingen bebis snart längre
en gosse med vilja med kraft å nyfikenhet på livet
och lite panik börjar infinna sig inuti mig…

Hösten är snart här ju
Då han ska börja på sitt dagis finna en värld utanför sin familj

Och lika mycket som jag hoppas hitta det där jobbet jag vill ha lika mycket hoppas jag det inte
som å gunga balansgång ni vet de där balansbollarna man hade som barn just en sån står jag på
gungar hit å dit försöker hitta en balans i känslorna…

Hittar jag inte jobbet jag önskar som passar familjen mycket bättre
ja, då förblir jag mammaledig ett tag till…

något jag vill
men oxå vill jag ju ha det där jobbet utan kvällar och helger som ställer till det för våran familj

nej vissa balansbollar är inte lätt att hitta en balans på och denna bollen vill jag gärna gömma under sängen… eller kanske ställa in den i förrådet där i röran kommer den säkert bort för sen i panik leta efter den när hösten närmar sig…
ja, jo jag vet det är inget alternativ men…
men så jag vill göra ändå de gånger liten med skrattgrop vänder sitt lilla ansikte mot mig
och ser sådär underbar som bara sina egna barn kan göra…
då vill jag allt stanna hemma liten liten stund till…

Magnus saknad

Undra just om han packa ner en bit av mitt jag?
kanske han av misstag råka stänga in någon liten del
av mitt jag där i hans väska
för det känns minsann som om jag inte riktigt är hel

ensamt

tyst

trist

grått

som knyttet 

som världen liksom tappat någon nyans
som om han tog med min färgpalett
den jag annars målar min lilla värld med
för det är grått här utan dig

Hur blev huset så stort mörkt och tomt?

Ert sista avsked...

Tills döden skiljer oss åt

så länge lovar vi varandra kärleken när vi står där som blivande man och hustru…

tills döden skiljer oss åt 

så länge hör vi ihop 

kanske inte bara i äktenskap det gäller

en vän

en far

en farfar

en bror

…tills döden skiljer oss åt…

och just de där avskeden när döden hälsat på

tagit någon vi älskat 

kanske just då förstår vi det där vi kanske borde förstått 

hur stor kärleken egentligen var

hur viktig någon var med att bara vara där

finnas där och

skratta sitt skratt

låta sin rösts stämma finnas där mitt ibland oss

egendomligt vacker är den kärleken

och så oändligt stor sorg att förlora någon som varit så given

så självklar

att livet inte riktigt först förstår

att det fungerar utan någon så kär

det kan låta hårt

kanske hemskt för vissas öron

men i mitt hjärta är just de avskeden en av de vackraste saker jag vet

att någon så kär

som lämnat jorden

för hamna någonstans eller ingenstans

men inte här hos oss som levande står kvar

inga minnen ska längre skapas

inga delade ord ska längre sägas

utan där 

just då är det er sista stund 

ett allra sista farväl av allt som varit mellan er

och jag vet inte vilket

om det är kärleken som får luften att dallra

eller om det är sorgen som är för stor för få plats i en människokropp

jag vet inte…

jag vet bara

att just då nästan slutar jag andas

fylls med sån enorm tacksamhet över att vara just en människa

att få älska så hårt och innerligt

att inte ens döden kan skilja oss åt…

för minnen lär aldrig bli fler

men de minnen vi skapa de lever så klart och tydligt

din röst är aldrig där mitt ibland oss längre

men inom mig kan jag höra den fortfarande

din doft som gömdes i din famn

har slutat värma mig

men jag minns känslan värmen den bar

så…

nej ingen död kan skilja oss åt

du kommer alltid vara

en make

en bror

en far

en farfar

en vän

bara inte här… här hos de som älskade dig

idag var en dag

inte som andra

den var ett vackert farväl av någon som var älskad

som raderna sa så enkelt där på buketten med rosor

Du fattas mig

ja, idag var en dag då livets färger dofter ljud blir extra markanta för livet vi oftast tar föregivet påminde oss om döden

Påskens alla dagar

Så var påsken ett minne blott
magen är fortfarande mätt
ägget har för mycket godis kvar i sig för denna familjs bästa…
men annars mjukler jag
det var en hektisk påsk
husets dörr hade en svängdörr och folk kom och gick vinglaset mitt fylldes
sen vart kvällen där på altanen med levande ljus och levande människor
och varje gång man träffar såna man faktiskt tycker om väldigt mycket påminns jag om min barndom när pappa satt vid bordet och såg så fridfull ut
så lyckligt nöjd
minns jag någon gång berätta min iakttagelse för honom och han log
svarade

Klart… alla här vid bordet är mina vänner min familj klart jag är lycklig då…
och just en sån helg var det…

ja ni vet den där känslan av genuin värme och kärlek

den omslöt mig riktigt ordentligt denna påsk…

och på söndagen vart det brunch med rester av helgens alla godsaker

ibland kan väntan bli längre än man tänkt

Hon längtade

väntde
ja, sen hon vakna var den ständiga frågan
är klockan 11 snart?

sakta sakta
på tok för sakta om du frågar henne tickade klockan stilla framåt
närmade sig elva mer och mer…

vi skulle gå på äggorientering
där borta vid området vid affären
där skulle hon ge sig ut på påskäggsletande
men hon försäkrade sig många gånger om att påskharen kommer ändå
och lika många gånger försäkrade jag henne om att påskharen minsann kommer ändå…
och varje gång log hon nöjt
liksom gottade sig i vetskapen att hon skulle få både påskäggsletande och påskhare 

inte illa alls…

och så slog klockan elva och vi stoppa in oss i bilen och åkte dit
för inse på plats
den där mamman hon har
alltså jag hade tagit fel på tid och elva börja ingen äggorientering utan klockkan 12

så hemåt vi for
för börja om väntan och längtan
som fick bli extra länge eftersom lite andra måsten fanns
men iväg kom vi vid ett
och nöjd sprang hon med sin karta
de svarta hus
det blå vatten
och stigar var ————

vägarna de större var svarta streck

och när alla ägg var hittade fick hon hämta ut sitt pris
en påse med godbitar av olika slag…

å imorgon e det fredagen med ös
fika med ”kusiner” med familj
ja, inte mina kusiner utan sambons
men eftersom jag är en del i ordet familj så…
japp fika på schemat för mig med :)

och sen dundrar fyra vuxna å tre barn in för lite mat dryck å ett å annat samtal misstänker jag
så fullt ös
lär somna gott på kudden imorgon
lär somna gott på kudden inatt med
för ögonen går i kors
men först lite soffhäng med de äldsta barnen
i

känslostormar högst och lågt

Det där med att bli stor
att stå på tröskeln mot vuxenlivet är inte det lättaste alls…
en socionom jag en gång prata med
jämförde tonåren med lätt bordeliner
och då utan tonåring förstod jag inte riktigt hennes jämförelse

nu
med nästan fem tonåringar i huset
eller en har ju hunnit lämna tonårslivet och passerat 20
men tendenser finns kvar
och en är på väg att traska in  tonårstiden
står å gungar fram å tillbad på tröskeln ännu bara

så ler jag ibland åt jämförelsen
det är känslor här hemma
överallt finns de
uppåt

neråt

de kastas som eldklot runt i huset
och den som träffas
skyll dig själv!!!
det är sån kärlek
sån mjukhet
som lika snabbt den kom kan smälla till
och vändas till direkt hat

finns inte ägg i kylskåp kan världen bara vara emot hela ens existens
kasta någon en blick mot nya sminkningen
kastas hårda ord
i ett försök att skydda sin osäkerhet…

Livet kan älskas så mycket
att man kan bli avundsjuk på deras häftiga känslor

för sen bara pooff tjoff
något hände
men vem vet vad
och där gick jorden under
så snabbt att du inte ens han reagera
och den där avundsjukan på deras tid
den försvinner ganska snabbt just då…
för det där med att bli vuxen är ingen enkel sak

det är känslor
en kärlek så häftigt kraftig stor
att de för evigt ska minnas den
för sin första kärlek minns alla
det är vänner som sviker så hårt
att du inte trodde vänskap kunde göra så ont
det är krav på att veta kunna allt

snygg ska du oxå vara
och mitt i allt det
mitt i allt
så letar du efter ditt egna jag

nej jag är inte alls avundsjuk på er
och även om jag bara vill skrika åt eran idioti då å då
skrika skärp er
plocka undan efter er!!!
håll käften!!!
så biter jag oftast ihop

för detta är tiden
då känslor ska storma hit å dit
levas så i nuet
att ibland finns inte ens halvtimmen senare i er tanke
ett bra tag
ska det just nog vara såhär
och jag
ja, jag ska stå här
å följa med i känslostormar
fyllda med kärlek hat och djupa funderingar
bita ihop
fräsa åt er när tålamodet tappats
för jag har ett hem med fem tonåringar
en i sexårstrots
och en som precis lärt sig öppna lådor och skåp

men…

när kvällen kommer

så...
är det leendet någon gav mig
hemligheten som berättades
rädslan som blottades
den lilla handen med dregel mot min kind
och kramen från sonen längre än mig

då är det just de sakerna jag minns av dagen

Trött eller tröttare men absolut inte tröttast... säger vi...

andas in andas ut
andas in andas ut…

precis just så gör man
och sen gör man det igen och igen och igen
och lite här å där bland andetagen hackar man lite lök
steker lite mat
dukar
tappar tålamodet och ber maten tystna munnen
dukar av
städar
torkar snor med sin egna tröja
skjutsar något barn dit det ska
byter en bajsblöja
gungar en vagn
hackar lite mer lök
letar efter napp
swichar in något i ugnen
hackar grönsaker i alla möjliga färger
målar en hage på uppfarten
lyssnar på någons tonårsfunderingar
och vips så har kvällen kommit
och man får krypa ner på kudden dra täcket över sig och njuta av sömn
hörde ni
vilket vackert ord egentligen
sömn…

eller är det bara jag som lider av sömnbrist?

men jag har ett knep
funkar inte alla gånger men allt som oftast
jag sminkar bort alla mörka ringar under ögonen
kammar håret och låter det sitta i en tofs å dingla istället för den klassiska tredagarsknuten jag formligen bor i annars…

och vips
så ser jag inte så förbaskat trött ut
nästan så jag lurar mig själv

ja, tillräckligt lurad för orka vara igång för vara mor till fem en dag
så lättlurad kan jag vara minsann
men ibland tror jag faktiskt jag gillar vara lättlurad
iaf när det gäller detta ämne…

och kvällen är här nu
kvällsmaten står i ugnen och doftar
väntar på han min allra käreste som borde ramla in från jobbet om en stund
lite mat i magen
en stund vid de äldre barnens sida där i soffan
medan (förhoppningsvis) de andra två sover gott i sina sängar…
och mitt borde jag skjutit upp i en evighet borde jag ta tag i…
det där med att trolla till min cv så den ser lite läckrare ut
och skicka iväg den till de möjliga jobb jag kan tänka mig
för det e dags nu
finns inte tid att vela mer
nytt jobb måste jag ha annars kommer min kropp tillslut inte orka
vara det jag helst vill vara
en mor som finns där
en vän som orkar ses
en älskling som ler 

Och min önskan blev uppfylld!!!!

Jag ska erkänna jag log faktiskt lite imorse när jag tassa ut i köket med liten på arm
klockan på ugnen skrek med skarpa siffror 4.00 åt mig…

och för en kort sekund tänkte jag, kan inte klaga det var ju det jag bad om igår kväll…

vissa kvällar är ju såna där man inte vet hur natten ska sluta så man ställer in sig på en jobbig natt och innerst inne vet man ju
önska att barnet sover till 5-6 är rent önsketänkandet och helt otänkbart…
så man kryper ner med tummarna hårt hållna över att den lille krabaten som håller på å bli sjuk iaf sover så man hinner blunda en stund…
sån kväll var det igår
så medan jag smög ner liten vi burit på i timmar av gnäll
han som äntligen somnat
bad jag en tyst bön till något
sov iaf till fyra
snälla lilla gossebarn ge mig fyra timmars sömn iaf…

och nu här på morgonen vakna liten
tog sin febervarma hand å la lite slött men ändå bestämt på min kind

och så låg vi
pillandes lätt på varandra
han halvsovandes
jag halvsovandes
tills han tröttna och ville upp
och vad möts jag av där i köket
klockan som lyser så skarpt och fint i mörkret
påminner mig… nej du kan inte klaga
du bad ju faktiskt igår jag hörde det klart och tydligt
sov iaf till fyra….

och idag hade jag ju tänkt göra det där som några av barnen ville
det var någon rabatt på polarn å pyret och br leksaker för yngsta tjejen som locka
och det var dollars stores billiga men åhh sliter ej på håret snoddar till äldsta dottern

men misstänker
det får bli en repris av gårdagen

för krabat har feber å en ynklig och liten
pyjamasbyxor hela långa dagen lång
kojbygge
kaffe i många omgångar

och mys i soffan 

ja, lite nytta fick jag gjort
rensa handväskan… och sånt kan verka ynkligt… men gud vad skönt att slippa sand hårstrån m.m på tuggummin som ramlat ur påsen och i brist av vettiga tuggummin ändå får duga…

(ja, ska inte skönmåla det förekom väl ett å annat uttryck som ”nu får ni ge er, sluta bråka”

men på det stora hela var det en bra dag
och just en sån tänkte jag ta en repris av…

 de där gångerna man aldrig ångrar många barn

när de kryper upp och myser in i varandra

 Kojmys

(bästa var nog att kojan hade en egen taklampa)

 Mysbyxor hela långa dagen lång

julklappstips...

ett par till pyjamasbyxor och raggsockor

bara nödvändigt kvar...

ja, tandborsten känns väl överkurs kanske...