fredag 27 juli 2012

Tjuren Ferdinand har strax gjort dagens skift

Likt en Ferdinand
sitter jag här
på dagarna
doftar på sommaren
lyssnar på barnlek på gatan som varar från nio på morgon
till nio på kväll
Och antalet barn i trädgårdar
hinns aldrig räknas
innan de flyttat lek till annan baksida

Ja lika snabbt barn somnar när trädgård städats
när busets varvats ner där bakom ytterdörr som stängts för kvällen...
lika snabbt somnar vi vuxna!

Gäspar gör vi alla
somliga orkar inte kämpa
och somnar med hand i fredagsmysets chipsskål...
resten har nog startat tävlingen
Vem kan gäspa mest
och se tröttast ut...
och gäääääsp
tror jag snart gör som skrutt
slutar kämpa mot John blund

Fast
just ja
Lilleman fyller tio imorgon
två paket ska slås in
resten ligger fint inslaget å väntar
liksom längtar
på att få slitas upp

men sen
ska jag lägga mig raklång på rygg
å somna snabbare än vanligt
och det du
det är snabbare än du hinner räkna till tre!!!

torsdag 26 juli 2012

Ännu en sommardag

Vissa människor lämnar avtryck
det bara är så
och jag samlar de på hög
nej så kan jag inte uttrycka mig
låter som jag staplar lik i ett överfullt bårhus
där människan tappat sitt värde...
men jag samlar på dem
som om de liksom fastnar på mig
sparar deras jag inom mig
som om de lärt mig något om mig själv
eller kanske bara påmint mig om något jag glömt....
å ibland sparas de bara
för de är just bara annorlunda

och jag tror
hon är just en sån jag kommer spara
För hon är...
egendomlig
annorlunda
och när jag står där barfota på gräsmattan
lyssnar på hennes ord
kan jag inte sluta förundras..
Kan liksom inte sluta gilla det unika i henne
lika mycket som hennes närvaro ger mig en inre klåda
och mellan hennes meningar kommer jag på mig själv med att fantisera
hur hon skulle reagera
om jag sa det jag tänker
Du är ju inte klok människan
för hon är
egendomligt annorlunda
och trots det känns som hon tar dyrbar tid ifrån mig
trots hon liksom skapar något flyktbehov i mig
så står jag där barfota på gräsmattan
påminns om varför jag gillar studera iaktta människor runt mig
och kan bara just förundras
över detta unika som är just hon...

men annars
var dagen en lugnare repris av gårdagen...

onsdag 25 juli 2012

Sommardag

Fullt ös medvetslös har det varit idag...
på ett bra sätt
med lek från morgon till kväll
ja iaf var hon inte mkt kl på förmiddagen när vännens äldsta stod i pyjamas utanför huset å fråga var mina pojkar var...

och ännu skymtas inte ett barn inomhus
de tre äldsta leker något som innebär syskonkärlek å skratt
den yngsta har gått över med mycket vilja och blyghet under lugg till nyinflyttade grannen med dotter på fem år

och jag
jag hänger tvätt
dricker kaffe
summerar dagen
funderar på om jag ens kommer vara vaken när barndomsvän kommer över för lite vänskapsprat när hennes tre somnat...
Förvarnat henne
å sagt hon får skaka liv i mig om tröttheten skulle ta över...

Tror gatans asfalt njöt av barnaspring

Och gatan var som den var för många år sen...
då jag var barn och alla husen på gatan var fyllda av barn
Numera är de inte särskilt mkt barnspring på gatan...
vi barn är utflugna och enda gångerna gatan får känna barnspring är när barnbarn hälsar på
Men igår sa hon
min väns mor
Det är ju som förr
för den levde gatan igår
som förr
Mor å far föräldrar hade plockat fram saker ur förråd som ropade härligt 70-tal
Dockvagnar cyklar trampbilar mindre platstraktorer precis just de
som stod på gatan för många år sen
stod där igen
och jag log
log åt de där åtta ungarna som egentligen inte känner varandra så väl hade riktigt kul där ute på gatan till sen kväll
och vad gjorde det att någon var 12
någon bara var 2
och att spanska ibland var enklare att tala men svårare förstå för andra...
Som min lilleman sa
jag tror jag vet vad straff heter på spanska...
och många pena vart det...

där när gatan tystnat
när alla barn gått hem till sitt fråga snuttan mig
vad ska vi göra imorgon?
tänkte vi kunde cykla upp på stan handla jeans åt dig
hon som tidigare haft världens undergång med byxor som var trasiga på knä titta på mig
Meeen mamma
ska vi inte träffa Fridas barn?

Och klart vi ska det
klart vi ska det

måndag 23 juli 2012

En bilsemester


Och nätter här å där
jag tillbringat
där hos pappas nya svärmor
hon som gav oss tak över huvud på väg ner mot Tyskland
där tiden i gästhuset stannat
och jag föll pladask för tapeter
lampan med skärm på sne
mattan som fingertoppar rörde vid
just bara
för fingrar minns känslan av struktur bättre...
och många mil senare
skymtades flodens kant
där svanar i antal plural vandra
Vi var just där vingårdar låg så tätt tätt...
små byar på rad
ja så där tätt att du inte visste i vilken by hus hörde
men det spela ingen roll
Vi var där på semester
och vi gick och gick
och så gick jag lite till
log stort i hjärtat
som om kroppen samla varje steg
varje doft
Ja det var en bra semester
Färska brödet där på morgon far köpte
god dryck
mat i massor
skratt
Detektivarbete med mysteriet trasiga bilar
stau efter stau
och minnen att minnas jag sparar


Nu
hemma
barnen dundrar in om en stund
tvättmaskinen snurrar varv på varv
stenar som lades i väskan
ligger där
vinet står på plats i hyllan
väntar på delas å drickas...

ja
just nu
väntar jag
på barnen
på vännen som landat i sitt hemland
med barnaskara på tre
Ja, jag mjukler
på tanken
imorgon får jag ha henne sådär nära som när vi var barn
ett hus ifrån...

japp
den där vid mitt namn
mår riktigt bra

söndag 15 juli 2012

Och pooff tjooff så vart hushållets invånare bara fem

Hon åkte ikväll
min syster å hennes sambo
iväg de for i en rostig kombibil de fyllt med packning...
Mot sin vardag de skulle
det med jobb å tider att passa
där i landet bredvid mitt
och vi sprang som alltid efter bilen
vinka vinka vinka tills backen kom
och iväg de for...

Kvar vart vi
med en känsla
hon i den där bilen som nyss for
åhhh vad jag älskar henne...
och visst kommer hon tbx
innan jul
måste hon
måste hon visst det

för vackra lilla hoppetossan
är en del av mitt jag
Känslan är som att komma hem med henne bredvid...

ja kvar är vi utan hoppetossa å min skrutts stora kärlek
den hon hyser för systers sambo
men han har lovat en bild
ett kort på honom
som hon kan sätta på sin vägg...

Hon kommer med ritningen på lägenheten...
Mamma är det mitt rum
å så pekar hon på garderoben jag tror jag kan fixa till så det blir en säng...
får inte plats mkt mer
en kort säng med skuren madrass
men liten behöver
just ett kryp in
när syskon är vakna å timmen e sen
kanske just där
bilden på killen hon håller så kär ska få sin plats....
men just nu
just här i huset jag bodde som barn
campar hon på trasmattan i mitt sovrum...
får man en sovsäck av killen hon avgudar
han som snart ska pryda hennes vägg
så måste den ju användas...

När drömmar slår in

Ganska underligt
men härligt skönt
Dagdrömmarna jag burit och haft den senaste tiden finns där i min hand
och som för försäkra mig
liksom förstå
det är sant
öppnar jag min slutna hand
mjukler

Liksom dansar en lugn bomullsdans
ja känslan där jag står med drömmar i hand
liksom är som den där fjärdeklasstryckaren med han
just han man höll så kär...

Ja, jag längtar
väntar
på få fylla mitt hem med kärlek från vänner å systrar...
För trots jag aldrig känt strukturen under mina händer från soffan,
att mina ögon jag bär inte sett möbler som väntar i vänners förråd här å där..
så...
ja
jag väntar
längtar
likt ett barn kvällen innan julafton
där i min bomullsdans känsla
att fylla varje vrå å hörn
av saker ni med omtanke å kärlek sparat tills just den dag
då mina dagdrömmar en dag skulle slutas i min hand

så jag öppnar stilla min hand
mjukler
dansar stilla vidare
viskar...

jag behöver inte viska längre
jag kan skrika
dansa galendans
å ropa
drömmen slog in
önskan blev liksom min...
Lägenheten blev igår min

fast
jag står hellre här i min fjärdeklasstryckare bomullsdans mjukler fånigt väntansfullt inombords likt det där barnet...
för känslan är inte skrikande galet
bara vaggandes lugnande
jag har någonstans att bo
någonstans att bara vara

torsdag 12 juli 2012

Den där vandringen hand i hand mer er

Jag tror jag mår riktigt bra
eller riktigt kanske är en nyans i överkant
Men den där öknenvandringen jag började är ingen tröstlös ökenvandring längre...

Han gjorde den liknelsen min far
när jag stod där i leksaksaffären i mars i år och kämpa med att stå upprätt
tårar brände bakom ögonlock
och jag visste inte hur jag skulle orka det där med leva...

att jag stod mitt i öknen
uppgiven ensam
hade vatten, kraft för två dagar
jag kunde välja gå tre dagars vandring tillbax
eller fortsätta min vandring mot det okända...

han fråga häromdagen
hur öknenvandringen gick
tror jag insåg när jag gav mitt svar
att jag mår så grymt mycket bättre nu än då...
Insåg
hur riktigt på riktigt dåligt jag mådde just då
Visst stötter jag på falska hägringar och fallit ihop när jag insett de var just bara hägringar
visst känns det tröstlöst vissa dagar
men inte i närheten av den maktlöshet å tröstlöshet jag kände då

jag är inte klar med min vandring
Oro över mycket finns kvar
men som ökensanden inte längre bränner under mina fötter
som barnens tyngd lättat
de jag då å då behöver bära inte gör att jag tappar balansen helt
för jag har hittat styrkan
som mitt inre blivit senigt å starkt

nej det är inte längre någon ensam ökenvandring
för de där dagarna som är hårda
tunga motsträviga
när kroppens alla muskler
hjärtats alla slag
lungornas andetag
värker så det skriker
Då sträcks en vattenflaska fram av någon
någon sluter sin hand runt min hand
sänder kärlek
ett leende ges
och även om de nog inte vet om det
inte riktigt förstår
men de är där
bredvid
mina systrar
mina vänner
mina barn
ja alla mitt hjärta klappar för
så är de där
så nära
att ingen sand bränner hårt under fötter längre

Ja kanske det är så
som hon sa
min vän med bebisdoft

Du lät så glad...

kanske är just så
jag börjar
hitta tillbax
börjar förstå
hur man livet lever

måndag 9 juli 2012

Just nu i här är mitt liv

om man viskar sina önskningar
känns de då inte lika hårt
om de inte slår in?

så jag viskar
viskar med musröst

Jag håller mina tummar
önskar jag hade fler
igår var jag på visningen av hyreslägenheten jag fann i fredags
Den blir min
om inte fastighetsägaren inte säger nej åt att ha min far som borgenär...
den blir min
min
och jag bara håller mina tummar så hårt att jag mentalt inte har någon känsel i dem...
Dyr
Läget mitt i stan
cykelavstånd för två barn i skola
liten för en familj som är fler
men det är ett tak
ett andningshål i paniken som ökar för varje dag som går
hösten närmar sig med stormsteg
skolstarten likaså
och kanonlösningen pappas hus
blir inte längre någon kanonlösningen...

och ibland vet jag inte om det e min dagliga kafferanson eller oron som ger magont...
Men med tak ovanför huvudet där i Örebro är ett problem löst...

ja
Jag håller mina tummar så hårt så hårt...
snart kanske
kanske jättesnart har magontet bytts bort till glädjeskutt

och även om jag aldrig skådat möbler vännen från släkting letat fram
trots jag vet de hade sin glans dagar där på 60-70tal
vet jag
jag kommer storle
glädjeskratta hysteriskt den dag de möblerna bärs in under ett tak som bärs upp av väggar som är mitt
mitt...

fredag 6 juli 2012

Å alla dessa dagar som gick

Det var en trevlig kväll
där i tisdags
tror jag stängde mina blå vid fyra snåret...
jorden snurra lite lätt
men skrattet pratet kramarna
orden som växlades mellan oss
gav ett leende inombords
att det lika gärna kunde vara en berusning av livet som fick min värld snurra...
Men jag misstänker de tomma vinflaskorna vars innehåll delats vänner mellan hade en del i allt snurr oxå...
sådär så jag vill viska
de där vännerna
har jag så kär...

Å den där systern som likt 90-tal smög sig in
lyssna på skvaller
fast skillnaden var nog hon är stor nu
vuxen
då var hon bara ett litet nyfiket barn
Nu kunde hon sucka med i våra suckar om tvätt mat och alla dessa strumpor man måste para ihop...
Ja jag mjuklog inom mig
när hon berättar sin vardagsklokhet
Köp massa likadana strumpor=perfekt!!!
Hon den där systern
som la funderingar i nattens ljus
när vänner droppat av
å kvar vid bord fanns bara tre
vuxenord
och det slog mig
vi är täta när det gäller
trots ålder å mil
min älskade lillalillasyster å jag
En rikedom jag lyckligt har
två systrar

hur min lillalillasyster å jag mådde i onsdags
det talar vi inte så mkt om tycker jag
och min far log mot mig när vi åkte mot Örebro
tömma flaskor på rad å bag in box dagen innan en bodelning kanske inte var det smartaste draget
och de mil i bil
fyllde han på min vätskebrist...
Tror vi är överens
mina barns far å jag
tror vi löst
ekonomi å allt
och jag log lite
när jag i bilen åkte hem
bakis med en del av min del i bodelningen...
en kasse med fyra döda husdjur
å en liten bit närmare deras begravningsplats har de kommit
här i frysen hos min far
snart snart
når de jorden i sommarstugan

och igår
tog jag bil i mil med vännen min
färja över vatten
lät hyrda cykeln rulla längs lilla ön
fika, åt, vada fötter i vatten
lät liksom kroppen få vara
ladda upp
beväpna dig med vingar
beväpna dig med sång
beväpna dig med allting som du längtat
och drömde om en gång
som thåström sjunger
friheten är stark
drömmar med
för orka
vara den där goda glada modern jag ska vara efter en helg på jobb
och med bubbelvatten å kaffe i blod
visste jag där jag satt
lät stenar bygga bo i vatten
inget vin alls gav berusningen just då
bara livet självt...
och mil å bil senare
smaka faktiskt kaffe i muminkopp riktigt fint...

söndag 1 juli 2012

fullt ös medvetslös

Att vara nära å ändå inte
inte liksom kunna göra något
för avståndet är för långt...

så jag sitter här
önskar jag hade obegränsad tid
att lyssna på din röst
bara prata bort en stund
sådär som kan behövas när känslor känns mer än de borde...

idag var en fullt ös medvetslös dag
var dit bort till vårdcentral
de la om brännskadan gav fina ord
för trots allt
trots denna skinka som mer är blåsfylld än hudfylld så är den fin
det kommer läka fint
läggas om varannan dag några dagar behövs
sen kan nog omläggningar få sitta på lite längre
låta läka ifred
låta det vara som jag sa
och dottern spärra upp ögon
Men det Eee ju inte bra
finns många olika vara...

idag hade jag velat vara med dig
du med känslor överallt...

men jag var här
med en vän vid mitt bord
sådär underbar
med sina barn i antal av två
och så min...
plastsyster som hon sa vi var till varandra
och med sina 8år hon trots allt är
"plastsyster" "plastmoster"
men hon behövde någon som passade henne och hennes vän
så ibland gör två barn till ingen skillnad...
och plötsligt var vi åtta barn
två vuxna där vid fika bordet
och jag smaka på antalet runt bordet
herrejäklar vilken stort gäng de där med många barn eg e...

nu
två pojkar har somnat
Liten tös kämpar mot sömn i min famn
och jag låtsas inte om hennes kamp
den blir mindre kampfull då
snuttan har funnit broderi som nöje
i hennes numera stillaliggandes liv som hockeyrumpor ger...

syster yster
hämtar sambo hos grabbar med fotboll i hjärna
och jag
jo
jag längtar efter lugnet nästa vecka
längtar...
längtar...
ja jo
jag längtar lika mycket som tomheten kommer slå mig när jag lämnat dem till sin far