Just nu i här är mitt liv

om man viskar sina önskningar
känns de då inte lika hårt
om de inte slår in?

så jag viskar
viskar med musröst

Jag håller mina tummar
önskar jag hade fler
igår var jag på visningen av hyreslägenheten jag fann i fredags
Den blir min
om inte fastighetsägaren inte säger nej åt att ha min far som borgenär...
den blir min
min
och jag bara håller mina tummar så hårt att jag mentalt inte har någon känsel i dem...
Dyr
Läget mitt i stan
cykelavstånd för två barn i skola
liten för en familj som är fler
men det är ett tak
ett andningshål i paniken som ökar för varje dag som går
hösten närmar sig med stormsteg
skolstarten likaså
och kanonlösningen pappas hus
blir inte längre någon kanonlösningen...

och ibland vet jag inte om det e min dagliga kafferanson eller oron som ger magont...
Men med tak ovanför huvudet där i Örebro är ett problem löst...

ja
Jag håller mina tummar så hårt så hårt...
snart kanske
kanske jättesnart har magontet bytts bort till glädjeskutt

och även om jag aldrig skådat möbler vännen från släkting letat fram
trots jag vet de hade sin glans dagar där på 60-70tal
vet jag
jag kommer storle
glädjeskratta hysteriskt den dag de möblerna bärs in under ett tak som bärs upp av väggar som är mitt
mitt...