In i minsta detalj!!!

De kom igår
den där barnaskaran som är min
gav lägenheten ett liv den saknat förra veckan
Plötsligt var det kö till toa
kö till dusch
kö för få hjälp av mor
ja jag tror t.om det var kö till rulla in köttfärs i den färdigkavlade degen.
De där rullarna som ska tas med till dagis ikväll
Äppelpaj och barnvänliga köttfärspiroger...
Knytkalas med kultur
ja jag som e typisk svensk ska ta på mig svennekläder å ha svennemat med mig

(vet köttfärspiroger inte e helsvenskt men så få barn som äter bruna bönor med fläsk numera)

Och nu man ler åt all kultur dagiset bär
Tyskland, somalia, Turkiet, Kosovo, Serbien, Ryssland, Eritrea är länderna jag minns...

Ja ikväll ska vi äta mat från alla möjliga hörn från vår värld
ska bara lära mig nya journalsystemet jobbet ska ha där på utbildning
Ska bara stressa på buss
låta de äldre tre veta vilken buss jag hann med så de kan stå och hoppa på samma buss med mat i påsar
Ja
Jag tror denna dag är min första
Tidspressade dag där jag som ensam vuxen ska styra rodret...
och för den ska gå ihop
säger jag som sickan
Jag har en plan.....

får hoppas min plan lyckas bättre än sickans alla planer...

Dagens fynd

Var till soprummet idag
liksom behövdes
ja, när kompostpåsen liksom börjat
komposterat sig själv under diskbänken ja...
jo då är det på något vis dags att låta den hamna i soprummet...

Men där
kom jag liksom på en annan slags återvinning
Den där stora blå rullande saken som det stod tidningsinsamling på
Var ju fylld med guld
Perfekt tänkte jag...
allmänt sjuklig som jag är idag
ja
jag känner mig lite som mannen med förkyldning som pratade om kvinnor ska snacka om att föda barn

och så följde ett gäng tidningar med mig...
perfekt för en regnig sjuklings dag
ska bara orka hålla upp dem här i vågrätt tillstånd
för jäkla vilka tunga saker

Strax bajsnödigt tandläkarbesök

Jag kan le lite åt mig själv
(fast inte riktigt än mer efteråt)
löjligt är det ju egentligen...
det vet jag ju...
men jag kan inte rå för att tycka tandläkaren är bland det läskigaste som finns
så där läskigt så jag gärna skjuter upp det
ringer avbokar
fjantar hit å dit
bara för slippa...
Men idag
idag har jag samlat mod
tandläkare 9.20 står det i kalendern
och här går jag
som baltasar
Fram å tillbax
Fram å tillbax

fast nu går ju han fram å tillbax för han funderar på uppfinningar
jag vandrar rastlöst runt i lägenheten med en konstant känsla av att vara bajsnödig
fast rent fysiskt är det nog rent omöjligt att vara det
så här går jag
som en skitnödig baltasar

ja, ibland ler man lite åt sig själv
men ännu är jag i stadiet
nervös bajsnödig fjant
och just då är det inte läge skoja om mina löjliga nojjor

men som alltid
när instrumentbordet skjuts bort
dregellappen kopplas bort
då ler jag där jag sitter
liksom bara redo att artigt säga hej då
och springa det fortaste ut från mottagningen
med skön vetskap
(om det nu inte var något hål)
jag ska inte dit på en evighet

och skulle det visa sig de hittar något där i min munhåla
japp...
då är vi igång igen
med avbokningar
bajsnödighet
och en känsla av magont

men den varianten
den hoppas jag inte alls på...
så det så...

När livet blåser orkan

Mina tårar föll där på bussen
den där kvällen jag åkte från jobb
ett lätt pip i mobilen
med ord skrivna av sorg
av uppgivenhet
och tårar rann utan att jag tänkte på dem
först när tangenterna på mobilens skärm blev suddiga
så förstod jag att tårar rann på mina kinder...
jo...
du vännen min...

jag önskar jag kunde
lossa taggtråden som strypt dina lungor
bära dina känslor en stund
hålla om dem
så de slapp kännas så hårt
just då
när tystnaden skriker som högst
där när mörkret nattat barnaspring
men jag är ju bara just mänsklig
jag har inga super krafter
ingen mantel som gör att jag kan flyga bort dina bekymmer
men om det hjälper
så vet jag
för jag stod där du stod just nu
för en så kort stund sedan

uppgiven
rädd
sorgsen
och ångesten gnagde så hårt
som att känslor inte fick plats i min kropp
sådär att jag undrade
hur i helvete ska jag orka
hur gör man?
det var då
när din altan blev min tillflyktsort
fortfarande rinner tårar på mina kinder
fortfarande finns rädslan
men känslorna har lugnat sig i min kropp
de hoppar inte längre med stilettklackar på mina inre organ
de bara går där
med raggsockor i lite kliande ull...

och blundar jag
ser tillbax
så
var jag starkare än någon gång just då
när jag kände mig som svagast

så
hur löjligt det än låter
hur svag du än känner dig just nu
så har jag på känn
Nu du är som starkast
kanske faktiskt starkare än du någonsin kommer behöva vara...

så när mörkret faller
när ögonlock värker
och varje andetag känns
försök le mot hon där i spegeln
för hur trött leendet än är
så är hon där i spegeln
Det starkaste som just nu finns

och du
när kraften tryter
vänd dig om
för vi är
faktiskt en hel arme här bakom dig
en mänsklig arme utan superkrafter
utan mantlar...
men ack så mycket kärlek
så vänd dig om låt oss bära tankarna dina
andas dina andetag när du inte klarar det själv

en evighet sen....

Ja, det var faktiskt det
en evighet evighet sen jag skrev några rader här...
kanske mest bara för orden känts som det där gamla kylskåpspoesin precis när det satts på kylskåpet
ord i mängder
i massor
som inte får ihop sig
som bara är där
i en evig röra...

Men jag tror jag börjar landa
första veckan med barnen i lgh har gått
inne på första veckan ensam i lägenheten
och från att varit rörelse i varje hörn i mitt nya hem
är det nu stilla tomt och tyst...
men allt börjar liksom falla på plats
det känns
jo
jag kan faktiskt säga det
det känns som hemma när jag öppnar dörren till lägenheten
och jag gillar känslan

så
vad har hänt sen sist?
öhhhh
jadu
en massa
en massa jag knappt kan få ihop med ord
det har varit flytt
bakning
en kväll med thåström
en gnutta jobb
Skrutt har fått glasögon
tidiga mornar till dagis
åka bussträning för mini
och en massa kärlek

japp
precis just så
har det varit....