För mitt i
inser jag att oj jag saknat
för när deras skratt
deras pladder om något viktigt i deras liv diskuteras vid köksbordet
då sitter jag där
slås av tanken
herregud vad jag saknat dem utan känt saknad...
För dagar skena förra veckan utan barn
rusade som dagar annars inte brukar göra och jag kände där på söndagen att jag bara ville pausa tiden....
Trycka på paus och låta tiden stå still...
Låta mina tankar vara utan störning
låta mitt jag bara vara
samla kraft
för din närvaro gav mig syre
för mina ord till dig
de om att inte sakna
känslan som mer var en suck för ta barn
ord som kändes så olikt mitt jag
att jag skämdes när de sades
de behövs inte längre sägas
jag kom på när deras doft nådde min näsa
när deras blick sökte min
å de lät sina röster nå mina öron
attans vad jag saknat dem...
hon kom idag
lät sin svarta hund med de mjukaste öronen dundra in
skrämma livet av katter som inte alls ser tjusningen med vovvar
Som alltid bar hon sitt välbekanta leende
hennes röst
rörelser hon inte vet jag kan utantill
hon dök in idag
lät mig låna hennes vagnsunderrede till en veckas mjölk
och bubbelvatten som är min nya drog
borta är coca colan
och vi lät våra ord vandra mellan varandra för ett tag
jag om mitt
hon om sitt
och gjorde det till vårat
lät min skrutt leka med hennes lilla tös där på golv
och alla ponnyhästar i alla möjliga pastellfärger var något nytt för liten tös med storebröder som bara serverar fordon och monsterdjur...
ja
vi bestämde min skrutt å jag när de lämna våran garageuppfart
Detta docksöta lilla barn ska vi kidnappa i smyg...
Och skrutt avfyra sitt nappbetts skratt i iver som spänningen av vetskapen gav...
vetskapen... Mamma å jag ska kidnappa en bebis minsann...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar